bilder

Hejsan, nu är jag inte sådär uppochnerig längre, hehe.
Jag önskar jag kunde hitta min kamerasladd som jag alltid tappar bort, blir så tråkigt med bara text här. Igår, eller var det i förrgår? Hursomhelst så började jag måla då.. det var riktigt kul faktiskt:) Så kul har det inte varit på riktigt riktigt länge.
Dagarna flyter på här, de är ganska ljust på morgonen, kristallvitt och vackert.
Men på kvällen är det verkligen.. svart. Ungefär som mitt humör. Men... jag ska försöka att inte bry mig om småsaker, småbesvikelser. Människor menar sällan något illa, eller har jag fel? Det är ju trots andra större saker som får mig att må så bra, känna hopp. De är rätt skumt att bo såhär själv, men jag vänjer mig. Just nu känns det faktiskt väldigt mysigt. Stundvis, riktigt svårt också...

Jag har en bild inom mig, som hela tiden vibrerar och ändrar färg. Det är som ett tåg som svischar förbi, berättar någonting. Någonting om tiden. Tidens gång, den är aldrig snabb och aldrig långsam. För när man är i nuet så vet man knappt någonting alls. Och ibland är det bäst att bara låta det vara så. Men jag kommer aldrig sluta vara en omöjlig drömmare. Hur mycket jag än försöker.

Men jag tycker rätt bra om den jag är nu!:)