häxkittel

Nu, börjar jag bli frisk.

Åowhohgah, jag känner mig som värsta klassiska tonårsvraket.
Har så många tankar i min skalle som bara cirkulerar runt runt. Så många känslor.
Ingenting tycks komma ut på sättet jag tänker, säkert lika bra.
Så många frågor, så mycket osäkerhet. Så mycket jag ser, och såg som var och som skulle bli. Allting i en stor kastrull, vevas de om och vilket håll sleven ska röra sig det vet jag i en fjärdedels sekund. Men samtidigt vet jag aldrig om häxbrygden rörs om så häftigt att hälften hamnar utanför, eller kokar över? Eller kanske bara kokar bort? Vad vet jag. Är det jag som rör runt, rör jag åt rätt håll? Är det jag som höjer eller sänker värmen. Är det en riktig häxkittel så är de en eld, ingen jävla platta, med ett två och tre. Elden har sin egen takt. Elden kan man inte kontrollera, eller kan man?
Isåfall när? Och varför?